två timmar senare..
nu är städning och all badning avklarad, skönt nu är det inte förren på onsdag jag måste bada dom små trollen.
Haha alltså, det är verkligen så jag lägger upp dagarna. Baddagar och icke baddagar.
Baddagar är då jobbigast självklart.
Jag fascineras av att dom badar aldrig barnen på helgerna nu mera. Det är väl för att dom räknar med att jag ska göra det på veckorna.
Här är iallafall snön än en gång borta, och isen är tillbaka. Det värsta är väl ändå att det är isen jag har mest problem med på vintrarna, och så bor jag på ett ställe där det BARA är is. Jag blir så less!
Alltså det är verkligen spännande att ta sig ner till dagiset två svängar, och två svängar tillbaka. För det är verkligen... ni vet på en hockeyrink, det känns som när man har skridskor på sig och är på isen. Det är spännande, men det är inte precis så att man kan glida omkring, för ibland kommer det grusfläckar där isen har smält nog mycket för att gruset ska komma fram. Då blir det TVÄRNIT! Det funkar inte. Så man måste gå typ i takt som en snigel och hoppas på det bästa.
En tripp som i vanliga vis tar tre minuter tar helt plötsligt tio. Sen det faktum att jag är så livrädd för att ramla är ju relevant.
Jag längtar hem iallafall, massor. När jag vaknade imorse (möjligtvis pågrund av att jag var så trött) så kändes jag bara för att kräkas på hela familjen, jag ville inte alls vara här. Och sen att jag ligger och vrider och vänder på mig för att ens kunna somna utan fredrik är faktiskt jävligt jobbigt.
äh skit samma. sluta ordbajsa var det ja..
over 'nd out
Haha alltså, det är verkligen så jag lägger upp dagarna. Baddagar och icke baddagar.
Baddagar är då jobbigast självklart.
Jag fascineras av att dom badar aldrig barnen på helgerna nu mera. Det är väl för att dom räknar med att jag ska göra det på veckorna.
Här är iallafall snön än en gång borta, och isen är tillbaka. Det värsta är väl ändå att det är isen jag har mest problem med på vintrarna, och så bor jag på ett ställe där det BARA är is. Jag blir så less!
Alltså det är verkligen spännande att ta sig ner till dagiset två svängar, och två svängar tillbaka. För det är verkligen... ni vet på en hockeyrink, det känns som när man har skridskor på sig och är på isen. Det är spännande, men det är inte precis så att man kan glida omkring, för ibland kommer det grusfläckar där isen har smält nog mycket för att gruset ska komma fram. Då blir det TVÄRNIT! Det funkar inte. Så man måste gå typ i takt som en snigel och hoppas på det bästa.
En tripp som i vanliga vis tar tre minuter tar helt plötsligt tio. Sen det faktum att jag är så livrädd för att ramla är ju relevant.
Jag längtar hem iallafall, massor. När jag vaknade imorse (möjligtvis pågrund av att jag var så trött) så kändes jag bara för att kräkas på hela familjen, jag ville inte alls vara här. Och sen att jag ligger och vrider och vänder på mig för att ens kunna somna utan fredrik är faktiskt jävligt jobbigt.
äh skit samma. sluta ordbajsa var det ja..
over 'nd out
Kommentarer
Trackback
