it's quite simple..

Jag gjorde nog det dummaste valet jag gjort på länge ikväll.
Jag googlade.
På tisdag sätter jag in hormonspiralen, och var inte nervös pre-googling. Nu är jag därremot så nervös som en människa kan bli.
Jag är en liten knuff ifrån att backa ur.
Det är massor av skräckhistorier om smärtor värre än något annat och allt kan gå fel.
och tydligen ännu större risk att det ska gå fel om man har högre bmi, och ja.. trots att jag har tappat närmare 15 kilo så har jag ju fortfarande för högt bmi.
OCH man kan gå upp av den där satans spiralen.
Och man blöder.
och blöder.
och blöder...

ärligt, vill ni veta en sak? Jag skulle behöva en hand att hålla i. Jag hatar att göra sånt här själv. Jag  vill inte ha ont och inte ha någonstans att vända mig.

Tre dagar kan jag räkna med att det gör ont, minst tre dagar. Sen då? Vissa har ont i ett år, vissa har inte ont en timme mer än tre dar? Vissa har knappt ont alls, lite molande värk som ipren tar bort.
Jaha, hur ska jag reagera då?
Jag menar.. spiral är en aning mer ävel än ppiller att sluta med.

Jag får ångest! jag är snabb på att ta beslut men tänker väl kanske inte riktigt igenom det, väger det bra verkligen upp det dåliga?

Jag nojjar som fan, jag vet ju att jag ska göra det och det blir inte tal om saken att inte göra det helt enkelt.

Så, jag har läst på massor av forum, det enda inlägget som fick mig att skratta var:
"^Här är en till som börjar vara något irriterad på spiralen och dess biverkningar... Bra preventivmedel är den ju nog, för vem vill ha sex då man hela tiden blöder."

Men jag vill verkligen inte blöda hela tiden, då skulle jag ju lika gärna kunna fortsätta med minipiller.