it's quite simple..

Då kan jag lugna er ytterligare med att tillkännage att jag faktiskt HAR mens. Eftersom min käre pojkvän fick gnälla "du har ju fan alltid mensvärk!". It's true honey, eller så är jag bara jävligt gnällig.

Till ytterligare information som folk hellre kanske vill veta, jag överväger att ta ut min conch. För av någon anledning så fick bytet till ring mitt öra att kollapsa. Jag har sjukligt ont, alltså sjukligt. Det är.. en smärta som jag inte ens kände när jag precis hade gjort den. Så det känns lite som att jag kommer ta ut den och göra om den. Trots att det är den mest smärtsamma piercingen jag hittills har gjort. Nä fan, jag tar ut den nu på en gång. Förhoppningsvis kommer jag kanske kunna sova på den om någon vecka..

Fem minuter senare... nu är den ute, och igen tejpad.. Det suger lite i piercing-hjärtat att ta ut min älskade. Men jag har ändå varit halvt missnöjd med den sen den kom till. För den har både varit lite sned och lite för långt in i örat.
Sen det faktum att den har varit där i ett och ett halvt år, och i ett och ett halvt år har jag inte kunnat kramas på det örat. Dvs. jag har alltid haft ont i den.
Så det är väl lika bra jag står ut och gör om den senare, eller?

Jag kan ju tillägga att det är väldigt VÄLDIGT sällan jag tar ut piercingar för att jag måste, eller tar ut piercingar alls. Jag hade en helix under den första förut, som jag var tvungen att ta ut pga att den vägrade läka, sen i bröstvårtan för den var sjukt sne och vägrade läka.. Sen tog jag ut den i läppen men nu är den där igen.
Näsan åker ut och in, men den finns alltid kvar, den åker ut när jag är förkyld helt enkelt.
Och nu får jag väl lägga till min conch </3 och jag känner mig verkligen vemodig över det. Risken finns att staven stoppas in igen, snälla stoppa mig då! Påminn mig om att den vägrar läka..

puss på er!