it's quite simple..

Den första natten på hela veckan fick jag sova som en liten bebis, har inget minne av drömmar och jag är utvilad.
Jag vet inte riktigt vad det har att göra med, men det kan handla om att min kära värdmamma lugnade ner mig lite.
Jag har verkligen hittat en bra familj, det trodde jag aldrig. Inte såhär bra. Men..! man ska inte ropa hej för tidigt, det vet vi alla. Jag har fortfarande inte träffat dom.
Men jag oroar mig så fruktansvärt mycket för att dom inte ska tycka om mig, jag menar.. jag är ju trots allt ganska så jäklarns blyg, så hur ska det då gå när hon hämtar mig på flygplatsen?
Jag ger nog inte så bra första intryck.
Men det kanske ordnar sig?
Dom tog ju trots allt kontakt även fast jag hade skrivit att jag är blyg och när jag träffar folk för första gången så är jag rätt reserverad. Jag menar, dom borde väl ändå ha läst det ändå. Nåja, det ordnar sig.
Värmamman skrev såhär igår; "We are very laid back and as long as our children are well cared for and loved, then it will be great." Så... håll tummar, people.

Fan så nervös man kan vara! :o

Är det någon som har en hockeytrunk btw? Jag skulle  behöva låna en sån ett år, jag och mams kom på att det är smartare att ha en sån istället för en resväska som väger bly.

Over 'nd out