it's quite simple..

Jag har väl inte skrivit på ett tag... men just nu är jag inte så pepp på att skriva antar jag..
iallafall, igår träffade jag mys för första gången på...hundra år känns det som.
Eller ja, egentligen så träffade jag han i fredags men det räknas inte för det var typ 45 minuter eller något liknande..

Och jag fyllde i min tatuering igår, jäävlar vad ont det gjorde ibland. (bild kommer, på vilken skillnad det blev...)
Den blev mycket mycket bättre enligt mig.
Det  blåa gjorde ont, saaatan vad det gjorde ont kan jag berätta för er. Men det är värt det.
Att stå ut en timme extra av smärta för att få dekorera sin kropp med det vackraste som finns som räcker livet ut.
Hur kan man inte vilja det liksom ?

Paps, btw... JAG SAKNAR DIG DIN DUMMIS!

äsch då.. ^^

over 'nd out