lycka..
Jag har haft ett enormt lyckorus sedan jag kom hem, jag får ÄNTLIGEN vara nära den där personen jag bara vill vara hos.
Men ändå har jag en gnagande känsla i hjärtat, en längtan efter mina hjärtegryn. Jag vet att jag inte skulle vara lycklig om jag åkte tillbaka, det är inte ens en möjlighet. Jag vet att det är för att jag är van att få ha dom hos mig, att få höra varje dag att dom älskar mig, att få miljoner kramar av dom. Jag får ångest, jag är så oerhört rädd att dom ska glömma bort mig. Helst när jag älskar dom.. så mycket.
Jag kan inte jämföra den kärleken med något annat.
Jag känner bara att jag aldrig skulle gjort det, jag skulle aldrig åkt. Fan också.. jag hatar att känna såhär, för det känns som att det ska göra mina nära och kära här upprörda.. jag vet inte, jag borde sluta snacka blajj här..
Nåväl, inget vettigt blir sagt här..
mama loves yah <3
