...
Jag vet att det är ytterst få som läser det här, men fortfarande så är det ju ett par.
Jag sitter dessutom knappt vid datorn numera, jag känner inte för det.
Jag har fullt upp med att försöka dela upp min tid och spendera så mycket som möjligt med så många jag bara hinner med. Jag tänker inte förneka att jag favoriserar fredrik just nu. Men come on?! Jag har varit ifrån honom i nio månader, jag måste väl få spendera tid med honom.. eller?
Jag är f.ö lite extra kär idag. Av ingen anledning alls egentligen. Det är en mysig känsla, det där lyckoruset så fort jag ser honom.
Jaaaag.. var ut igår, det blev.. ja låt oss säga såhär; klockan är halv ett på natten efter och jag är fortfarande halvt illamående. Haha! Bevis på att jag är ovan att dricka? oh yes..
Men jag hade kul.. haha. jag försöker låter bli att fundera så mycket. Men det var roligt.
mama loves yah!
jisses
Jag har.. ingenting vettigt att skriva, vi hörs sen.. jag tar tag i det här... sen
mama loves yah
lycka..
Jag har haft ett enormt lyckorus sedan jag kom hem, jag får ÄNTLIGEN vara nära den där personen jag bara vill vara hos.
Men ändå har jag en gnagande känsla i hjärtat, en längtan efter mina hjärtegryn. Jag vet att jag inte skulle vara lycklig om jag åkte tillbaka, det är inte ens en möjlighet. Jag vet att det är för att jag är van att få ha dom hos mig, att få höra varje dag att dom älskar mig, att få miljoner kramar av dom. Jag får ångest, jag är så oerhört rädd att dom ska glömma bort mig. Helst när jag älskar dom.. så mycket.
Jag kan inte jämföra den kärleken med något annat.
Jag känner bara att jag aldrig skulle gjort det, jag skulle aldrig åkt. Fan också.. jag hatar att känna såhär, för det känns som att det ska göra mina nära och kära här upprörda.. jag vet inte, jag borde sluta snacka blajj här..
Nåväl, inget vettigt blir sagt här..
mama loves yah <3
en vecka hemma
Jag har JÄTTE pms, jag lyckades göra illa fredrik tre gånger igår och jag.. var verkligen tvungen att hålla mig från att gråta i frustration XD
Jag är f.ö väldigt kär. Alltså V-Ä-L-D-I-G-T.
Det var länge sedan jag kände ett sånt här lyckorus.
Jag har en känsla i magen som säger att om jag skulle stannat längre i irland så skulle nog jag och fredrik inte hållit mycket längre till. Jag vet inte oom det är så (för jag är rätt envis och jag har en känsla av att karln är det också), men det känns som så. Medans nu.. jag är bara.. nykär och har pirr i magen och huttanduttan och bluttanblä.
Nä nu ska jag sluta med mitt loveydovey..
mama loves yah!
hemma
Ni kan pusta ut, men har ni inte hört att jag är hemma så.. tror jag inte att ni har hållit andan och varit oroliga.
Jag saknar barnen, och andrew och tara. Och Christina. Omöjligt vad man kan sakna en person man allt som allt träffat under en helg :o
Jag har haft roligare med henne än vad jag haft... på länge. Alltså jag har SKRATTAT.
Barnen...dom har .. det känns lite som att jag har tappat en liten del av mig själv. Jag vet inte.. jag kan absolut inte ens i närheten jämföra det med en mamma som förlorat sitt barn. Men jag..sörjer.
Jag vet, jag vet.. Jag kommer ju åka tillbaka. Men allvarligt.. Jag är VAN att ha dom runt mig varje dag, alla dagar. Jag älskar dom OERHÖRT!
Dom är mina bebisar ju <3
Men jag tänker inte förneka det faktum att det är oerhört skönt att äntligen vara hemma igen.
2 dagar
Det kanns sa hemskt att stanna kvar, och fa inte sova i sin egen sang.
Jag har min sista arbetsdag idag.. Det kanns tungt, och ibland funderar jag pa om unge herr carroll kanner pa sig att jag ska fara, for pojken har ALDRIG sagt att han alskar mig sa ofta som han gor nu.
Jag far hora det atminstonde 5 ganger per dag.
och han drar alltid igang saorlaith som drar i sin tur igang erin.
Igar var det typ;
Dualtach "Karin, I love you!"
Jag "I love you too, Dualtach"
Saorlaith "Karin, I love you!"
Jag "I love you too, Saorlaith"
Erin "I love you, Karin"
Jag "I love you too, Erin"
Saorlaith "I love you, Erin!"
Erin "I love you, Saorlaith!"
Saorlaith "I love you, Dualtach!"
Dualtach "I want to watch my program now"
XD haha dualtach the partypooper. :P
Naval ska slanga in tvatten i torktumlaren nu..
Mama loves yah!
4 dagar kvar..
Jag sitter da fortfarande vid Taras dator da min dator ifraga har gett upp. Jag testade starta den igarkvall och insag efter forsta startrutan att jag orkar inte braka med den.
Jag har alltsa fyra dagar kvar, tva arbetsdagar kvar. Det ar ju helt galet.
Och jag insag att for ett ar sedan kunde jag inte ens dromma om att om nagra mander skulle jag fa torka skit och snor och tarar och trosta, och stada, och stryka klader, och tvatta klader.. och laga mat?!
Naval livet blir aldrig som man tror.
Jag var ju tillochmed ganska saker pa att jag knappt gillade barn som jag inte var slakt med.
Nu istallet.. sa har jag tre barn som ar dom vackraste, mest underbara barnen en aupair kan onska sig.
Aven nar dom grater.
Jag vet att de som pratar med mig pa skype nar jag jobbar hor bade mig skalla och dom grata, men jag alskar dom som om dom skulle vart mina egna.
naval jag ville bara.. saga nagot.
Jag ar forkyld foresten, vet inte om jag skrivit det tidigare.
Jag har en hosta som gor att jag har en konstant huvudvark, det ar plagsamt att hosta, for det blir ju varre tryck i huvudet da.
Jag har ont i lungorna och ryggen.
Jag snyter ut jag vet inte hur manga liter snor per dag, men anda sa ar jag stolt over mig sjalv. Jag har aldrig velat snytit mig jag MEN NU GOR JAG DET! :3
na fan nu snackar jag bara blajj.
mama loves yah!
xx
6 dagar
Jag ar dundersuperforkyld och jag bestamde mig for att aka till sara igar.. taxibolaget svarade inte sa jag cyklade (smart drag av en dundersuperforkyld manniska).
Sa nu har jag en underbar, rivande, plagsam hosta.. yey.
puss p[ er
7 dagar
Min dumma idiot-dator bestamde sig for att ge upp och ja.. sa jag sitter vid min vardmammas dator nu.
Det har lar bli det sista inlagget tills jag kommer hem, eftersom jag vet inte hur mycket jag kan lana taras dator.
Och lanar jag sen sa lar det bli mest bara en massa skype med mamma, pappa, kattis och fredrik.
Det ar ju trots allt bara en vecka kvar, idag.
Jag mar battre iallafall, jag behovde den helgen for mig sjalv, komma till freds att jag ska aka ivag.
Och jag kanner att jag accepterar det battre, jag har borjat acceptera det battre iaf.
Som jag har sagt en miljon ganger sa ser jag fram emot att aka hem, och traffa alla hemma. Det ar inte det detta handlar om. Skulle jag kunnat sa skulle jag ha tagit med mig dom har direkt.
loves you! puss